Lost in USA

Förlåt för min dåliga uppdatering, men jag har haft annat för mig. I alla fall så trodde jag att allt var ganska lugnt när det gäller vikten på mina väskor. Men det var det inte alls det! Bägge väskorna väger någonting på 22kg, de får högst väga 23kg, och jag har fortfarnade inte packat allt. Jag har tre par jackor som ska ner (lycka till med det), två par skor plus att jag har en del kläder i tvättkorgen som måste ner imorgon. Så jag får hoppas att allt går ner så får resten lösa sig när jag träffar mamma. =P Jag som tänkte handla en massa i NYC...
Jaja, nu är det bara torsdag och fredag kvar, eller jag åker ju på fredag men jag jobbar hela dagen först. Så det kommer nog inte bli något mer bloggande förens kanske i Boston. Snart kommer inte bloggen att finnas mer, ellerden kommer finnas ett tag till men den kommer inte att bli uppdaterad. Jag kommer skriva ett sista inlägg när jag är tillbaka i Sverige igen men det är allt.

I alla fall så var jag på bio med Therese igårkväll. =P Vi såg The backup plan. En bra och rolig film. *Tummen upp* Men det roliga händer efter bion. När jag precis satt mig i bilen och stängt dörren hör jag Therese ropa: IDA! Bilen startar inte!! Hon hade glömt att stänga av lamporna på bilen, så batteriet var helt dött. Så jag kollade bak i min bil om jag hade startkablar, men det hade jag inte, Therese kollade i sin och hon hade det inte heller. Så där stog vi. Själva på en parkering med en död bil. Det var ju en massa andra bilar där men inga människor. Sedan kom vi på att vi kunde fråga någon ur personalen på bion om de kunde hjälpa oss. Men ingen av oss vågade det. =P Efter ett tag ser vi security bilen åka förbi så vi hoppade in i min bil för att leta på dem. Men vi hittade inte på dem igen. (Tur var väl det för vad hade vi gjort annars? Tutat åt dom?) Tillslut ringde Therese sin värdmamma för att fråga vad hon skulle göra. Hennes värdmamma sa att de precis lagt in nya startkablar i bilen, så de måste ligga i bilen så vi gick och tittade en gång till. Mycket riktigt så ligger där ett par startkablar. =P Jag frågade Therese om hon inte hade tittat och hon svarade - jo, eller jag trodde inte att vi hade några. Så en halvtimme senare åker vi äntligen därifrån med två fungerande bilar. =)


Så kan det gå. =P

Ni får ha det så bra så får vi se när det händer nått nytt här.

Puss och kram

Helgen som var började med att jag och barnen åkte till ett zoo och hade lite roligt. Dock var det inte så jättemånga djur, men det var roligt att göra nått annat än att åka till lekparken. =P Sedan på lördagen åkte jag och fixade en födelsedagspresent åt Will och ordnade lite med allt inför nästa helg. På kvällen träffade jag Nathalie och vi gick på bio, date night. =P Ganska rolig film faktiskt. Söndagen var ju då Wills födelsedag, så nu är han 7 år. =) Vi åkte till Chuck E Cheese's, vilket är ett ställe med en massa spel så Madi och Will sprang runt som galningar och spelade. Det var riktigt roligt faktiskt. Sedan gjorde vi inte så mycket mer, åt lite tårta bara. Så ja, en ganska lugn helg måste jag säga.

Nu är väskorna nästan helt färdigpackade, bara det som jag måste ha den här veckan som inte är nerpackade. Eller ja, lite till men imorgon är det fixat också. =) Nu är det inte långt kvar. Om en dag är mamma, Marianne och Sofia här i staterna. Tre timmar bort! Det kommer kännas så konstigt att veta att de är här men att jag måste jobba och ha det som vanligt två dagar till.. Förhoppningsvis så går det fort. Så länge det är fint väder så är det lugnt. =) 

 

Wills "how to train a dragon" tårta.


Puss och kram

Jag har ingenting att säga idag förutom att:
Vädret är nice. (Klockan är halv tio på kvällen och det är 12 grader ute.)
Jag pallar inte riktigt med det här längre.
Snart åker jag härifrån.

Asså samtidigt som jag inte vill något hellre än att åka härifrån så kommer det ändå kännas konstigt. Jag har vant mig vid livet här. Att åka till "mallet" minst två ggr i veckan, gå på bio väldigt ofta, äta ute bara vara är vardagsmat här. Här kan jag ta mig vart jag vill när jag vill (i princip) utan problem. Det kommer bli en väldig omställning igen att behöva ta bussen eller fråga om jag kan låna bilen eller att faktiskt behöva gå så fort jag ska någonstans. =P Men det finns inte mycket här som jag kommer sakna. Typ Therese och Nathalie är väl det enda ungefär. =P Fast det har varit en upplevelse att vara här. Något som jag förhoppningsvis kommer minnas som något roligt och lärorikt. =)

9 dagar kvar!

Puss och kram 

Idag har det varit en lång dag.. Men vi var iväg till en park eller vad jag nu ska kalla det. Där fanns det lite olika djur som man kunde mata, som t ex. grisar, åsnor, hönor, getter, får, lamor. Sedan fanns det tre olika lekplatser, en för de minsta barnen, en för de lite äldre, och en för de som är ännu lite äldre. Vi var vid alla tre, Will tyckte de två första var lite väl barnsliga och Madison tyckte att den för de äldsta barnen var läskig.. =P Som om inte det var nog fanns det även en jättestor sandlåda, den var gjord som om man skulle vara på stranden. Det fanns en bryggliknande sak, en eka och några solstolar.. =) Så i den parken spenderade vi några timmar och vädret var helt fantastiskt måste jag ju bara tillägga. 20 grader och skinande sol. =)

10 dagar kvar!

Puss och kram

Då var den helgen över också. Helgerna går så himla fort jämt. Iaf så var det här den sista helgen med Therese innan jag åker hem till Sverige igen, för nästa helg åker hon bort.. Så det känns ju lite tråkigt samtidigt som jag inte har förstått att jag kommer vara tillbaka i Sverige om tre veckor. Helt sjukt! Vi gjorde ingenting särskilt i helgen fast vi tänkte att vi skulle göra nått kul men vi kom inte på något att göra så det blev det gamla vanliga. I fredags var jag in till Providence och kollade på bio tsm med Therese, jag kommer inte ihåg vad den hette men den var helt ok iaf. (Therese har gått på bio 37?! ggr under den tiden som hon har varit här, alltså på 1 ½ år. Jag har "bara" gått 9 ggr..) Sedan i lördags åkte vi och shoppade lite och sedan på kvällen bowlade vi. Idag har jag ont i fingrarna och ryggen. =P

Nu väntar en jobbig arbetsvecka. Barnen har springbreak den här veckan, så bägge två kommer vara hemma hela dagarna. Vi får väl se hur det går. =P

12 dagar kvar! =D

Puss och kram

Bilder från Washington D.C.


World war 2 memorial

Lincoln memorial

The White House

The Washington monument


En massa au pairer framför the Capitol building.


Precis innan balen: f.h. Vanessa(tyskland), Jihee(sydkorea), Maria(Tyskland), Maria(Tyskland), Veronica(Schweiz), jag.



Än så länge har jag inga bra kort från balen men jag ska försöka fixa det. =)



Puss och kram

Tänkte inte skriva nått idag, ni får bilder från när Emma var här istället. 




Empire State building

Ground zero (Där World Trade Center)

Innanför staketet

Brooklyn Bridge

Så det var allt som ni får idag. Imrogon får ni förhoppningsvis bilderna från Washington.

Puss och kram

Precis som jag sa i mitt förra inlägg kommer allt vara löst om en månad. Idag skickade jag ett mail till min Area Director och sa att jag har bestämt mig för att åka hem till Sverige igen. Jag har tänkt mycket på det här och har nu bestämt mig för att det bästa för mig är att åka hem. För en månad sedan var jag orolig för att jag skulle ångra mig om jag inte provade en till familj, men nu känner jag bara att det skulle vara onödigt att stanna ett halvår till. (I måndags hade jag varit här i 6 månader) Om jag nu mot förmodan skulle ångra mig så finns fortfarande möjligheten att vara au pair igen tills jag fyller 26. Så jag kommer åka hem tillsammans med mamma. Vilket betyder att jag kommer vara hemma första veckan i maj! =D

Just nu håller jag på och kollar runt på lite olika högskolor och ska anmäla mig nästa vecka. Sedan om jag kommer börja plugga till hösten eller inte vet jag inte. Det får vi se. Framtiden ser ljus ut. =) Det enda just nu är bara hur jag ska orka att bo här i tre veckor till. Stämningen här "hemma" har varit lite konstig sedan i söndags. det har hänt lite grejer som jag inte orkar gå in på just nu och inte vill skriva i bloggen heller för den delen. Men idag verkar allt lite bättre igen så vi får se hur det blir. I värsta fall så åker jag hem till Therese ett tag.. Men men, nu vet ni det och imorgon åker jag till Washington D.C. och går på bal. =D

Puss och kram

Nu är det exakt en vecka kvar tills Emma kommer! Vid den här tiden på onsdag sitter vi nog i bilen på väg hit. =)

Fy vad trött jag är! Det är helt sjukt, men snart ska jag sova. Måste bara vänta till Bron och Bill kommer hem, för just nu jobbar jag. Det blev en lång dag idag även om jag var ledig mellan åtta och halv ett. Men det händer ju inte så ofta att jag jobbar på kvällen så det kan vara lite mysigt att göra det ibland.


Au pair möte -Build a bear.

Sushi

Tiramisu

Det blev inte så mycket kort. Det finns nått kort på facebook där vi sitter på stranden. Det är också från i helgen.

Puss och kram

Grattis farfar i efterskott! =)

Helgen har överlag varit bra. Lördagen spenderades i skolan och efter det till Cheesecake för middag tsm med Therese och Star (en ny au pair från Turkiet). Efter det gick vi till en pub, Spats, fast vi blev utkastad vid elva för att jag och Therese var under 21. Så kvällen blev lite konstig men jag hade trevligt ändå.. Sedan igår (söndag) hade jag au pairmöte. Det var familjemöte, så allas värdfamiljer skulle vara med. Vi var på "build a bear", så vi gjorde en varsin björn som vi sedan donerade till barn som blivit misshandlade. Jag hade faktiskt väldigt trevligt och efter det blev det pizza och glass. Mums. =) Fast lite dåligt var det, alla au pairer var där (jag vet inte hur många vi är men 8-9 kanske) men det var bara tre familjer med. jag tycker det är ganska dåligt gjort av familjerna. De har vetat om mötet i minst tre månader och det är bara en gång per år som de måste vara med. Jaja, efter det åkte jag, Nathalie, Regina och Pinar ner till stranden där vi mötte Therese och Star. Så vi satt på stranden och myste (fast det var ganska kallt) och efter det åt vi sushi. =) Eller ja inte riktigt sushi kanske men nästan, det var utan den råa fisken. Det blev inte så många bilder men några stycken iaf. Ni ska få se dem imorgon.

9 dagar kvar! =D

Puss och kram

Innan ni läser vidare så vill jag bara säga att det kommer att vara ett inlägg rakt från hjärtat och jag vill att niu ska veta att jag tycker att det här är skitsvårt.

Okey, nu är det så här. Jag har till 95% bestämt mig för att lämna den här familjen. Det som jag inte vet är om jag ska "ge upp" och åka tillbaka till Sverige eller om jag ska göra ett försök och byta familj. Jag trivs inte riktigt här och känner att jag inte är mig själv här. Jag mår inte bra och jag tycket att barnen är värd något bättre, plus att jag är värd att må bra. Man ska inte behöva gå och må så här. Nu har jag gett det en ärlig chans och det funkar helt enkelt inte. Det är ingenting fel på familjen så, inget de kan ändra på iaf. Jag tycker bara inte att det funkar. Så frågan är ju bara om jag har orken och viljan att försöka igen eller inte. Jag vet inte ens om det är möjligt att byta familj nu. När jag säger det till min area director så kommer det ha gått ett halvår, alltså halva tiden eller möjligtvis lite längre. Jag har förvanat henne lite men inte riktigt pratat om det. Jag ska försöka göra det nästa vecka. Så om jag byter kommer det vara en ny plats, ny familj, nya vänner. Igen. Att komma in i en familj och dess rutiner, att barnen ska känna sig trygg med dig och du med dem tar ett tag. Det går inte på en kafferast. Så jag vet inte. Samtidigt kommer jag känna mig taskig mot Bron och Bill och självklart barnen.

Åker jag hem så vet jag att det kommer vara jätteskönt att komma tillbaka till livet som jag hade innan jag åkte. Träffa alla kompisar och familjen, men det kommer inte att vara likadant. Livet hemma har inte stannat bara för att jag åkte. Alla mina kompisar gör någonting annat nu, har nya kompisar, nytt liv. Även om de fortfarande är mina kompisar och jag kommer träffa dem och så vidare, så kommer det inte vara likadant. Och vad ska jag göra när jag kommer hem då? Jag får ju knappast något jobb över sommaren om jag inte söker nu. Eller det kanske redan är för sent? Jag kommer inte att ha något att göra förens i typ december då jag förhoppningsvis kommer att vara skidskolelärare. Visst skulle jag kunna resa, göra en jorden runt kanske, men med vem? Alla går i skolan eller jobbar. Jadu, som ni förstår så är inte det här ett lätt beslut. Plus att om jag inte provar att byta så är jag orolig för att jag kommer ångra att jag inte försökte, men samtidigt så är det inte så lätt...

Jag ångrar att jag inte tänkte mer i början. Jag mådde dåligt redan då men sa hela tiden att det inte berodde på familjen. Men nu har jag kommit fram till att det faktiskt gör det ändå. Hade jag inte bokat hemresan över jul hade jag varit hemma nu. Två veckor innan jag åkte hem var jag beredd att ge upp. Jag var så himla nära att gå ner och säga till Bron att jag åker hem över jul och kommer inte tillbaka. Men jag höll ut. Frågan är om det var rätt av mig att göra det eller inte? Men det är inget som jag kan göra åt nu, så jag ska inte gräva ner mig i det. Just nu lever jag för att Emma kommer om två veckor och mamma om sex veckor (?). Antingen åker jag hem någon gång efter att mamma har varit här eller så vet jag inte.

Jaja, jag ville bara att ni skulle veta och få ordning på mina tankar lite. Inte för att jag blev smartare men det känns lite bättre för tillfället iaf. jag vet inte om det är så smart att jag publicerar det här heller men nu gör jag det ändå.

Tänkte avsluta lite roligare med bilder fån min födelsedag.

Firande med familjen.

St. Patrick paraden

Bakning hemma

Puss och kram